Realtid.se. Kanske kommer antalet delägare att reduceras om ledarskapet och ägarstrukturen i advokatbyråerna förändras. Det säger Ylva Gnosse, affärsområdesansvarig på Regi, till Realtid.
Hur förbereder ni er organisation för digitaliseringen och AI?
– Eftersom vi är ett företag som gör branschstudier och andra typer av undersökningar fick vi redan i början av 2000-talet skapa datasystem som kunde hantera och paketera den stora mängden information vi tar in till de rapporter vi sammanställer. Idag kombinerar vi egenutvecklade system med inköpta researchverktyg. Systemen blir allt smartare, men gränssnitten mot kunden är fortfarande outvecklade så den typen av AI ligger antagligen en bit fram i tiden för vår bransch.
Har ni vidtagit några konkreta åtgärder?
– Det är en ständig utmaning att se till att vi har de för vår verksamhet bästa och mest prisvärda IT-systemen på marknaden. Det kommer nya hela tiden och vi utvärderar dem kontinuerligt.
Hur påverkar AI kostnaden, kvaliteten och tillhandahållandet av advokattjänster?
– Enligt den senaste klientstudien Årets Advokatbyrå 2017 där 1.250 köpare av affärsjuridik givit sin syn på digitaliseringen där b la tillämpningen av AI ingår, kan vi konstatera följande:
- Medvetenheten kring AI och vad det kan hjälpa till med på marknaden för affärsjuridik är inte så utbredd, särskilt inte bland icke-juristerna.
- Många fler bolags- och chefsjurister samt stora kunder (inköp för över 5 miljoner kronor/år) känner till AI och tror att det kan effektivisera arbetet och på sikt få ned priserna för juristtjänster.
Frågan om integrering av AI är i dagsläget mer en fråga för advokatbyråerna internt avseende digitalisering än vad det är för merparten av deras kunder.
Vilka typer av advokattjänster kommer först att automatiseras med hjälp av AI?
– Det som nämns oftast i studien är Due Diligence, ”smarta avtal” men även processer, mallar och dokumentation i exempelvis tvist och M&A.
Hur påverkar AI advokatbyråernas organisation; vilka roller kan ersättas med AI och vilken specialistkompetens kommer att behövas för att använda AI?
– AI kommer säkerligen att påverka advokatbyråernas organisation. Arbetsuppgifterna som nyutexaminerade och biträdande jurister med några få års erfarenhet genomför idag kommer förmodligen att ändras.
Kommer antalet biträdande jurister i förhållande till antalet delägare att minska inom några år?
– Forskning (Charlotta Kronblad) indikerar att digitaliseringen kommer att medföra en förskjutning från mindre kvalificerad personal till mer senior bemanning i advokatbyråerna. Enligt advokatbyråernas kunder (branschstudien Årets Advokatbyrå 2017) tror de flesta på en digitalisering av branschen. Många kundkommentarer handlar om konsekvenser i form av en ökad effektivisering i ärendehanteringen och därmed lägre priser för enklare juridik (som automatiseras).
Det är dock oklart om antalet delägare kommer att öka eller minska. Kanske kommer antalet delägare att reduceras om ledarskapet och ägarstrukturen i advokatbyråerna förändras. En sådan förändring kan vara externa proffs-VD:ar som tas in från andra branscher. De kan i förlängningen professionalisera ledarskapet och reducera rådande konsensus-kultur. Vissa delägare är idag informella ledare som en följd av stora klientintäkter och/eller långvarigt engagemang i advokatbyrån. Hur delägarledarskapet kommer att se ut i framtiden påverkar hur ledningen bedrivs och huruvida antalet delägare kommer att öka eller minska. Personligen tror jag att ”låda i låda”-systemet kommer att fasas ut och därmed kommer antalet delägare att bli färre.
Kommer advokatbyråernas IT-funktioner att bli viktigare i framtiden?
– Det beror på. Advokatbyråer kommer framförallt att behöva duktiga och IT-kunniga inköpare och administratörer. Denna funktion analyserar och utvärderar olika leverantörer av IT-verktyg, köper in, förhandlar avtal och ser till att underhåll och service fungerar. De behöver också värderas och utvärderas kontinuerligt. Idag har många ”Knowledge Managers” den rollen.
Påverkas vissa rättsområden mer än andra av digitaliseringen?
– Troligtvis påverkas alla områden mer eller mindre, repetitiva processer och mallar kan digitaliseras inom alla områden. Däremot vill jag understryka att den personliga kontakten med advokaten som samtalspartner, rådgivare och expert kommer fortsättningsvis att vara mycket betydelsefull. Komplex juridisk rådgivning kan däremot få ett bra och pålitligt stöd i AI-lösningar.
Hur stort kommer användningen av AI att vara om fem år?
– Personligen tror jag att det kommer att ha hunnit hända mycket på fem år. Utvecklingen accelererar just nu med många bra och smarta lösningar som introduceras på marknaden. Inom fem år har dessa system förfinats och förbättrats avsevärt. Advokatbyråernas medarbetare har lärt sig fullt ut att använda systemen och kan ägna tid åt mer komplexa frågeställningar.
Sammanfattningsvis – hur påverkar digitaliseringen advokatrollen?
– Advokaterna kommer att bli ännu bättre i sin expertroll. Digitaliseringen hjälper dem att få mer arbete utfört på kortare tid, med större precision dessutom.
När det gäller klientsamarbetet har advokatbyråerna redan mycket hög kundnöjdhet. Den kan bara bli ännu högre för de advokatbyråer som på ett smart och kostnadseffektivt sätt använder digitala verktyg, databaser och gränssnitt för optimal effektivitet i ärendena och relationerna.
Det ska bli intressant att se hur utvecklingen i Nöjd Klient Index ser ut över tid givet digitaliseringen. Förhoppningsvis får advokaterna mer tid till kundvårdande insatser som uppföljningar mellan ärendena. Idag följer knappt hälften upp sina kundrelationer och samarbeten mellan ärendena, vilket är lågt i en idag mycket ”relationär” bransch.
Skribent: Miriam Istner-Byman
